neuromancer

Min kära fru har nämt denna glass i sin blogg nyligen.
Glassen som i princip bara hon och jag i hela den
glassätande delen av världen tyckte om...

1985 kom den och den försvann till sommaren efter.
Jag kan medge att idén känns något mysko,
en kärna av geléhallon klädd med ett lager hallonisglass,
men mums vad god den var!

Det gynnsamma med att ingen annan gillade den var att
sommaren efter kunde jag köpa hela det kvarblivna lagret
i kiosken vid badplatsen nära vår sommarstuga.
Jag fick dem även för ett kraftigt reducerat pris minns jag :-)

Ibland funderar jag på om man skulle kunna göra sin egen
version av denna läckerhet, och faktum är att vi diskuterade
om vi skulle bjuda på det på vårt bröllop i somras.
Men det hade kanske varit taskigt... eller?